Dagen som aldrig verkar ta slut

Idag är det måndag och det innebär en ny vecka med nya möjligheter, dock denna dag medför inga möjligheter alls. Dagen började med att jag missade bussen till Nyköping så pappa fick skjutsa mig dit, sen var det UV och även det gick åt helvette.
Det slutade iaf med att jag skiter i allt nu, jag orkar inte bry mig över huvudtaget. Allt känns bara så dumt och misslyckat. Jag kan inte hålla reda på nånting, inte på skolan, vännerna nej inte ens på mig själv. Så jävla futtigt!!

Dagen fortsatte med skolan och där gick allt åt helvette (igen) VARFÖR? hade jag svaret på den frågan skulle jag vara glad nu, men det är jag inte, jag är jätte ledsen. Jag försöker hålla mig till max för att kunna hålla masken. Den är tung av tårar men jag måste hålla mig, JAG MÅSTE!!

När jag kommer hem väntar den underbara familjen, eller inte. Underbar skulle den kunna vara om alla kunde skärpa sig lite och även jag.

Om jag skulle förklara mitt liv lite kort skulle jag beskriva det som ett glas som blivit inkastat i väggen och det ligger fullt med glassplitter på golvet. Så är mitt liv kortfattat, jag var en gång det hela glaset och allt var så bra, men jag vart inkastad i väggen och nu är jag överallt.

Och allt det här blir ju inte bättre för att Junker är dålig så fördjupningen är inte ens tänkbar i nuläget.

Puss på er alla söta


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0